26 nov - Sa har vi anlant till Cambodia.
Igar innan vi lamnade Luang Pra Bang besokte vi the Royal Palace som numera ar ett museum. Man fick inte ta in kamera eller backpack och vi fick ga runt i strumplasten, precis som vi gjort ett otal ganger nar vi besokt tempel, skorna far lamnas utanfor. Kungen, drottningen och kronprinsen forsvann 1975 och har aldrig mera setts till efter statskuppen da men kronprinsessan, som var gravid, lever idag i ett hus i narheten av slottet. Var fortjusande guide sa foljande: the princess is tall and fat, just like you Anita, tall and fat. Tank att man skall behova aka anda till Laos for att hora sanningen!!!
Imorse hade vi bestallt wakeup call kl 04.00 - vart flyg till Siem Reap skulle ga kl 06.15, vilket det ocksa gjorde. Efter en mellanlandning i Pakse i Laos landade vi till sist i Siem Reap i Cambodia och gick igenom visaproceduren igen (mycket forenklad har och dessutom hade vi dollar denna gang). Utanfor vantade ny guide och chauffor och minst 35 graders varme. Vi beslot pa staende fot att andra i programmet, stryka bort ett antal tempel och istallet besoka ett "war museum" och Angkor Wat, som ar ett hinduiskt tempel. Varmen ar tuff att hantera.
Var guide, fodd 1972, berattade sin historia fran sjuttitalet: hur han skildes fran sina foraldrar vid 3 ars alder men hade turen att komma i en grupp och fa ett jobb!!! endast 3-4 ar gammal. Han fick rensa ogras samtidigt som han gick i skolan nagra timmar om dan och matransonen bestod av sma portioner ris. Detta pagick fram till 1979. Men som han sa: jag hade tur, jag lever. Pa War Museum traffade vi en annan guide, som var lika gammal som Mats, vars bada foraldrar blev avrattade av PolPot-regimen men han hade turen att bli omhandertagen av en munk. Som ung pojke blev han sedan skadad av en mina, hans vanstra arm var helt borta och han har splitter i kroppen som skall opereras nar han har fatt ihop tillrackligt med pengar. Han sparar till bade operation och utbildning. Han berattade for ovrigt att varje dag omkommer ca 5 pers pga av landminor i Cambodia.
Efter War Museum akte vi till Angkor Wat - templet som byggdes pa 1100-talet helt i sten fran naraliggande berg. Man vet att over 4000 elefanter anvandes och ca 1 milj manniskor deltog i byggandet. Stort som sjutton, tog 37 ar att bygga, och stracker sig over stora arealer, ungefar som den Forbjudna Staden i Beijing, fast inte lika vackert.
27 nov - i morse blev vi uppkorda kl 05 for att aka ut till Angkor Wat och se soluppgangen. Helt knappt egentligen - tusentals turister i bussar, bilar, tuktuks (cykeltaxis) fraktas ut till templet i morkret for att se en soluppgang som inte en sekund mater sig med vara i Sverige under sommaren. Varje dag aret runt vacker man turister i svinottan for detta spektakel.
En av vara trogna lasare pa poden undrar hur vi orkar med programmet. Faktum ar att det gar jattebra, fast nu har vi borjat tuffa till oss och sovrar litet i programmet - vi vill bara se de vackraste templen samt fa lite egen tid. Vi har fantastisk service av var vietnamesiska resebyra - framforallt uppskattar vi att ga och satta oss i en sval bil som alltid ar framkord nar vi skall transporteras vidare. Det underlattar mycket. Idag har vi f.o. traffat pa ett svenskt par pa vart hotell har i SiemReap - ett par fran Lulea pa semester i Thailand har letat sig hit pa utflykt.
27 nov del II - idag har vi mest trampat runt i gamla stenhogar. Stor besvikelse faktiskt att Angkor Wat och Ankor Thom ar i sa bedrovligt skick. I och for sig haller de pa att restaureras med benaget bistand fran Japan, Korea och Kina som alla delar historien. Men vi postar inga bilder pa det. Vi har idag ocksa for forsta gangen pa denna resa traffat pa tiggande barn, det ar svart.
28 nov - Hej igen alla. Idag har vi 35 grader i skuggan, over 40 i solen, sa vi haller oss inne pa ett internetcafe och podar. Vi har gjort en fantastisk battur idag. Turen har gatt pa vad som i februari kommer att vara vanliga vagar igen. Efter regnperioden i sept/okt stiger vattnet ca 3 meter. Nu sjunker det sakta undan for att i februari vara helt bort. Vi akte bat ut till nagra "floating villages" se vara bilder. Folk ar fattiga och bor helt uruselt, men barnen skrattar och leker i vattnet, gar i skola pa batar man lagar mat och lever som vanligt i hus, som man ser rakt igenom och som vi inte forstar att nan levande sjal kan vilja bo i. Sa olika vi har det i varlden.
Imorgon aker vi till Saigon igen.
More thumbnails ...
4 votes 
